Victorville och LA(X)

Efter att ha lämnat Nevadaöknen bakom oss väntade Kalifornien och den lilla hålan Victorville. För er som spelar GTA 5 så är Victorville en av platserna som gett inspiration till ”Sandy Shores” som är en kombination av ett flertal mindre städer norr om LA. Just Victorville är en av de lite större platserna och är faktiskt delvis trevligt och modernt, men vi fick även lite smakprov på just GTA-inspirationen som beskriver Sandy Shores som ”[…]somewhat abandoned, poverty stricken, desolate town with meth labs, trailer parks, drug addicts, gang activity, prostitutes and bigoted rednecks aplenty.”

När vi kommit fram och installerat oss på hotellet, tyckte vi att vi kunde göra någon nytta med resten av dagen och bilade upp någon mil till Southern California Logistics Airport, eller Victorville Airport dit en hel del plan antingen ställs upp, eller möter sista vilan när de spelat ut sin roll i verksamheten.

Vi hade scoutat området rätt ordentligt via flygbilder och trodde nog att med lite terrängkörning borde vi kunna komma ganska nära. Efter lite navigering genom staden och ut i ett mindre ghetto så hittade vi en ödslig sand-/grusväg som ledde oss rakt ut i öknen. Vad som mötte oss var smått fantastiskt. Det visade sig att vi kom hela vägen till det norra staketet PRECIS vid den stora uppställningsplatsen. Och när jag säger stor, menar jag verkligen stor. Vi hamnade meter ifrån rader och åter rader av 747:or, DC10:or och andra widebodies. Fullständigt makalös upplevelse.

Det blev nästan en liten andaktstund där vi stod mitt ute i öknen, helt ensamma. Solen var på väg att gå ner och en måttlig bris skapade ett nästan ödsligt vindbrus mellan de förfallande jätteplanen. Jag tror att vi allihop tyckte att det var en fantastisk, men samtidigt lite sorglig, upplevelse. Här står ett hundratal fantastiska skapelser, som under decennier transporterat hundratusentals människor till olika destinationer, samt ett oräkeligt antal ton frakt jorden runt. Det är lätt att känna sig rätt liten i sammanhanget. Samtidigt var det ganska sorgligt att se graden av förfall som drabbat de här majestätiska planen när de börjat kosta mer pengar än vad de drar in. 

Vi tog oss till slut tillbaka in till hotellet och åt en trevlig middag på en närliggande restaurang.

Dagen bjöd på en snabbvisit in till Los Angeles, staden där djävulen himself styr över infrastrukturen… Vi beslutade oss för att börja med ett stopp vid Griffith-observatoriet för att få lite utsikt över staden, för att sen ta oss in mot flygplatsen LAX för lunch och flight-spotting. Det slutade med att vi var kvar ett par timmar med alla möjliga olika plan på kort final till 25:orna på LAX. Vi startade processen med att ta oss hem genom att försöka manövrera oss igenom den smått bisarra trafiken. Vi fick en liten glimt av den förödelse som den stora markbranden orsakat norr om staden, som slutande ungefär 1 mil söder om vårat hotell. Vi fick en rätt ordentlig glimt av hur nära vägen branden tagit sig, och de närliggande husen och affärerna som blivit, i olika grad, drabbade. Just idag  meddelade myndigheterna att man mer eller mindre har hela branden under kontroll.

Vi börjar närma oss sista etappen på resan, imorgon styr vi skutan mot vår sista anhalt San Francisco. Vi har i dagsläget lagt lite mer än 200 mil i bil och med de sista 80 milen imorgon så bör vår totala reslängd landa på till slut runt 300. 

Bilder från Victorville, och LA, finns på bilder.badanka.com och rekommenderas varmt!

Ciao.

Annonser

2 comments

  1. Nja. Vi åt på BJ’s restaurant & Brewhouse på Amargosa rd. En rätt trevlig kedja överlag med det mesta av allt (och schysst egen rygg öl)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s